Nest Icon
TillbakaNest Icon

För att säkerställa en komplett och korrekt information om svenska företag och funktionärer så samlar Nest in data från flera olika källor. Vi uppdaterar det vi publicerar varje dygn, observera att våra externa källor inte alltid har dygnsuppdatering.

All information som presenteras på hellonest.se bygger på offentliga uppgifter. Vill du ändra uppgifter ska du vända dig direkt till källan så uppdateras uppgifterna hos oss automatiskt vid nästa avisering.

Har du firmateckningsrätt med e-legitimation kan du göra många ändringar själv på verksamt.se

Ändra kontaktuppgifter

Vill du uppdatera adress eller telefonnummer så gör du detta hos SCB eller direkt på verksamt.se Mer information om uppdatering och ändringar finns här: Vanliga frågor

Källor

KällaDataUppdateringsfrekvens
SCBOfficiell företagsinformation, KontaktinformationVarje Måndag
BolagsverketOfficiell företagsinformation, Ledning och styrelseVarje vardag
SkatteverketOfficiell företagsinformationVarje vardag
UCBokslut och nyckeltal, KoncernNormalt 1-2 dagar efter att vi har mottagit årsredovisningen.
Under sommar och höst kan det ta längre tid.

Bokslut

På hellonest.se visas alltid de senast publicerade bokslutssiffrorna. Dessa hämtas när ett bolag har lämnat in sin årsredovisning. Fristen för att lämna in sin årsredovisning är senast sju månader efter räkenskapsårets utgång. Om till exempel räkenskapsåret löper från den 1 januari till den 31 december (detta är vanligast) ska bolaget senast ha inlämnat sitt bokslut den 31 juli. Bolaget kan också ha ett så kallat brutet räkenskapsår som normalt finns i tre varianter (mmdd): 0501–0430, 0701–0630 eller 0901–0831.

Utöver dessa brutna räkenskapsår, kan Skatteverket vid "synnerliga skäl" godkänna att en annan period än tolv hela månader får användas. Detta kan ge utslag i ett bolags siffror, exempelvis att bolaget under räkenskapsår 1 har en mycket större omsättning än under räkenskapsår 2 eftersom räkenskapsår 1 innehöll fler månader.

Det finns enbart tillgång till exakta bokslutssiffror och nyckeltal för aktiebolag. För andra bolagsformer visar vi omsättning och antal anställda inom ett intervall beräknat av SCB. När det inte finns siffror tillgängliga för ett aktiebolag har bolaget troligtvis inte ännu lämnat in sin första årsredovisning.

Brister i Bokslut

Bolagsverket granskar inte de finansiella siffrorna i årsredovisningar. De kontrollerar bara att alla handlingar har kommit in och att rätt underskrifter finns med. När Bolagsverket godkänner en årsredovisning innebär det oftast bara att bokslutet har skickats in, inte att det är fritt från fel eller brister.

Vanliga Brister i Bokslut

De vanligaste bristerna i bokslut beror ofta på beräkningsfel i resultaträkningen eller balansräkningen. För att ett bokslut ska vara korrekt måste alla summeringar och delsummeringar stämma. Endast då kan vi använda informationen i våra tjänster.

I vissa fall kan det bero på att sidor saknas vid inskanning hos Bolagsverket. Om vår kopia av bokslutet inte är komplett, måste det skannas om av Bolagsverket för att vi ska kunna registrera informationen korrekt.

Tips för att Kontrollera Bokslutet

För att undvika fel i bokslutet, kontrollera följande:

  • Summa skulder och eget kapital: Ska vara exakt samma som summa tillgångar.
  • Årets resultat: Ska vara exakt samma i resultaträkningen som under eget kapital.
  • Resultaträkningen: Kontrollera att den är korrekt summerad.
  • Skuldsidan i balansräkningen: Ska vara korrekt summerad.
  • Tillgångssidan: Ska vara korrekt summerad.
  • Förvaltningsberättelsen: Kontrollera att den inte saknas.

Vid Digital Inlämning

Om årsredovisningen är inlämnad digitalt och det finns felaktigheter, kontakta programvaruleverantören för hjälp.

Korrigerat Bokslut

För att vi ska kunna registrera informationen måste ett korrigerat bokslut skickas till Bolagsverket. De måste godkänna och offentliggöra det innan vi kan uppdatera vår information.

Resultaträkning

Hämtas från företagets redovisning och visar i sammandrag företagets samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret.

I en resultaträkning ser man hur resultatet har uppkommit. Intäkter minus kostnader ger resultatet, som kan vara en vinst, en förlust eller ett nollresultat

Balansräkning

Visar företagets ekonomiska ställning vid ett visst tillfälle, exempelvis sista dagen på räkenskapsåret.

Balansräkningen består av två sidor, en tillgångssida och en skuldsida. På tillgångssidan finns företagets redovisade tillgångar, t ex likvida medel, bankmedel, fordringar, maskiner och inventarier. På skuldsidan finns poster som banklån, leverantörsskulder, checkkrediter mm.

Nyckeltal

Nyckeltal är benämning på vissa tal som ofta används för att värdera ett företag eller en organisation och dess verksamhet. Det räcker inte alltid med att uttrycka resultatet i kronor för att avgöra om företaget går bra eller dåligt, det säger väldigt lite eftersom man då inte vet något om företagets omsättning eller satsat kapital. Därför måste resultatet ställas i relation till något. Det kallas nyckeltal för att man ser det som en "nyckel" till att förstå företagets utveckling. Man tittar då främst på företagets soliditet, likviditet, omsättning, avkastning och vinstmarginal.

Antal anställda

Det totala antalet anställda i företaget. För aktiebolag redovisas ett medelvärde av antalet anställda under den senaste bokslutsperioden. För övriga bolagsformer redovisas antal anställda som ett intervall.

Summa rörelsekostnader

Är summan av rörelsens kostnader under året

Resultat efter avskrivningar

Resultatet är skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen inkluderat avskrivningar

Årets resultat

Resultatet är skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen.

Immateriella anläggningstillgångar

Är en anläggningstillgång som har ett bestående värde för företaget utan att vara synligt påvisbar. Den kan antingen vara upparbetad av företaget eller inköpt.

Som immateriella anläggningstillgångar räknas exempelvis goodwill (förvärvad) eller utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten

Materiella anläggningstillgångar

Är en anläggningstillgång som har ett bestående värde för bolaget och som är synligen påvisbara, som maskiner, byggnader, inventarier.

Finansiella anläggningstillgångar

Exempel kan vara andelar i koncernföretag, fordringar hos koncernföretag, andelar i intresseföretag, fordringar hos intresseföretag, andra långfristiga värdepappersinnehav etc.

Summa omsättningstillgångar

Är tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning. Omsättningstillgångarna delas in i fyra poster: varulager mm, fordringar, kortfristiga placeringar & kassa och bank.

Aktiekapital

Är summan av det nominella beloppet på ett aktiebolags samtliga aktier.

Summa fritt kapital

Fritt eget kapital är den del av det egna kapitalet som får användas för utdelning.

Summa eget kapital

Post i företagets balansräkning som består av skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder

Tillgångarna är finansierade på två sätt – genom eget kapital och genom främmande kapital (skulder). Summan av dessa båda är lika med tillgångarna. Det egna kapitalet förändras genom bolagets resultat och genom att delägarna skjuter till eller tar ut kapital.

Summa långfristiga skulder

Är sådana skulder som förfaller till betalning senare än om 1 år. Exempel på långfristiga skulder är långfristiga lån, checkräkningskredit & långfristiga lån till närstående företag.

Summa kortfristiga skulder

Är skulder som förfaller inom 1 år.

Vinstmarginal

Nyckeltalet anger i procent företagets vinst i förhållande till omsättning. Man räknar på vinsten innan räntekostnaderna är betalda, vilket gör att finansieringen av verksamheten är ovidkommande vid beräkningen av vinstmarginalen.

Resultat efter avskrivningar + Finansiella intäkter
Omsättning

Kassalikviditet

Nyckeltalet visar i procent företagets betalningsförmåga på kort sikt. Om kassalikviditeten överstiger 100 procent är det möjligt att betala av de kortfristiga skulderna omgående under förutsättning att omsättningstillgångarna kan omsättas direkt.

Omsättningstillgångar – Varulager
Kortfristiga skulder

Soliditet

Ett företags soliditet visar i procent hur stor del av de totala tillgångarna som har kunnat finansieras med eget kapital. Måttet ger en indikation på företagets stabilitet och förmåga att motstå förluster och klara sig på längre sikt. Om företagets tillväxt ökar väldigt mycket så kan en tillfällig försämring av soliditeten vara acceptabel. Varning om företaget både uppvisar försämrad soliditet och dålig tillväxt. Om ett företag ingår i en koncern kan det ha lägre soliditet om kapital har förts upp till moderbolaget t.ex genom ett koncernbidrag.

(100 – BS) x Obeskattade reserver + Eget kapital
Balansomslutning

BS: Bolagsskatt i procent

Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgraden visar hur stor del av företagets befintliga kapital som skulle krävas för att betala av dess skulder. En hög skuldsättningsgrad medför en ökad risknivå i verksamheten. Företaget ökar då sin känslighet för ränteändringar och sitt beroende av kreditgivarna.

Kortfristiga skulder + Långfristiga skulder + BS x Obeskattade reserver + Avsättningar (100-BS) x Obeskattade reserver + Eget kapital

BS: Bolagsskatt i procent

Avkastning eget kapital

Genom att beräkna det här nyckeltalet kan man jämföra avkastningen på det egna kapitalet med andra placeringsmöjligheter. Avkastningen på det egna kapitalet bör eftersträvas vara större än bankräntan då den också ska täcka den risk verksamheten har.

Resultat efter finansnetto
(100 – BS) x Obeskattade reserver + Eget kapital

BS: Bolagsskatt i procent

Avkastning totalt kapital

Avkastning på totalt kapital visar hur stor avkastningen är på de totala tillgångarna i ett företag. Det används för att bedöma om ett företags verksamhet ger en acceptabel förräntning på företagets resurser.

Rörelseresultat + Finansiella intäkter
Balansomslutning